Om man skriver "sin" s� �r det Eva som lagat pajen. Skriver man "hennes" s� �r det Ulla. B�ddat f�r konflikt allts�. Men lyssna h�r d�: Eva fr�gade om Ulla ville ha ett stycke av sin/hennes goda paj. H�r blir det tv�rtom. "Eva fr�gade" �r en sats och "om Ulla ville ha... " �r en annan. Vi sa att ett reflexivt possessivt pronomen ska syfta tillbaka p� subjektet i samma sats. D�rf�r betyder "sin" att det �r Ullas paj och "hennes" att det �r Evas. Vi ska prata mer om olika satser i satsl�ran. Men eftersom skillnaden mellan vanliga possessiva pronomen och reflexiva possessiva pronomen h�r till de vanligaste felk�llorna n�r svenskar skriver svenska, kan det vara v�rt att fundera lite extra p� detta. Indefinita (obest�mda) pronomen Indefinita pronomen kallas obest�mda d�rf�r att de �r just obest�mda. Man kan inte anv�nda pronomenet "han" utan att tidigare ha ber�ttat vem man menar. Men som du ser i den f�reg�ende meningen �r det fritt fram att anv�nda det indefinita pronomenet "man". M�nga obest�mda pronomen ing�r i ett likadant system som personliga pronomen.
Dess används bara i skriftspråk. Possessiva pronomen EN-ORD ETT-ORD PLURAL hans/sin hans/sitt hans/sina hennes/sin hennes/sitt hennes/sina de deras/sin deras/sitt deras/sina Den gyllene regeln Sin/sitt/sina med objekt hans/hennes/deras med subjekt Sin, sitt och sina används tillsammans med ord som är objekt. De syftar alltid tillbaka på subjektet i samma sats. Hans, hennes och deras används tillsammans med ord som är subjekt. John och hans flickvän bor tillsammans. John älskar sin flickvän. Object När hans, hennes eller deras används tillsammans med ord som är objekt, syftar de inte tillbaka på subjektet. Min sambo brukar ofta ringa till sin bror. Då brukar jag alltid hälsa till hennes bror.
Problemen kommer (som vanligt) n�r man skriver komplicerat: Att anv�nda sig av Svenssons jordglober g�r att ni hittar i hela v�rlden. "Sig" kan inte st� tillsammans med "ni". Om man byter ut "ni" mot "man" i exemplet ovan blir det korrekt, men inte s�rskilt bra. Bygg hellre om hela meningen: Med Svenssons jordglober hittar ni i hela v�rlden. Ett annat pronomen som inte h�r till samma grupp, men som har en likartad funktion �r "varandra". "Flickorna kammade varandra. " (Om du vill veta s� kallas "varandra" f�r ett reciprokt pronomen. ) Reflexiva possessiva pronomen Dessa pronomen kallas reflexiva d�rf�r att de syftar tillbaka p� subjektet i samma sats och possessiva d�rf�r att de uttrycker �gande. Lyssna p� skillnaden i dessa tv� meningar: Ulf kysste sin fru. Ulf kysste hans fru. Ordet "sin" �r ett reflexivt possessivt pronomen. "Hans" d�remot �r ett vanligt possessivt pronomen som inte syftar tillbaka p� Ulf. I de h�r exemplen �r det l�tt att h�ra att det r�r sig om olika kvinnor. Men om vi skriver s� h�r: Eva lade f�r Ulla ett stycke av sin/hennes goda paj.
3. Pronomen Pronomen hänvisar till personer eller saker och används ofta istället för substantiv (vanligtvis i syfte att undvika repetition). Tabellen nedan inkluderar tyska pronomen i grundform, nominativ, ackusativ och dativ. Kasus beskrivs i mer detalj i kapitel 2. Nominativ Ackusativ Dativ ich mich mir du dich dir er sie es ihn ihm ihr wir uns euch Sie ihnen Ihnen Ich liebe dich. Jag älskar dig. Kann ich Ihnen helfen? Kan jag hjälpa dig med något? Possessiva pronomen uttrycker ägandeskap. Possessiva pronomen böjs på två olika sätt beroende på var i meningen de står. Om pronomenet är placerat före uppslagsordet (dvs. substantivet det hänvisar till) böjs det på samma sätt som den obestämda artikeln ein i singular och på samma sätt som den bestämda artikeln i plural. Tabellen nedan demonstrerar detta med hjälp av första person singular ( mein) och plural ( unser) som exempel: Maskulinum Femininum Neutrum Plural mein / unser meine / unsere meinen / unseren meinem / unserem meiner / unserer Genitiv meines / unseres Om det possessiva pronomenet står för sig själv i en mening böjs det på samma sätt som den bestämda artikeln.
Sedan blev variationen friare, men än idag kan det finnas anledning att fundera på om man jämför med ett subjekt eller ett objekt, snarare än att bestämma sig för att endast en av varianterna ska användas i alla lägen: Jag känner honom lika bra som du. ( Jag och du jämförs med avseende på hur väl vi känner honom. ) Jag känner honom lika bra som dig. ( Honom och dig jämförs med avseende på hur väl jag känner dem. )
). sid. 101. ISBN 91-7227-351-8 ^ TT. " "Hen" kommer med i SAOL "... Läst 25 juli 2017. ^ "Hen inte bara ett verktyg för jämställdhet - Institutet för språk och folkminnen"... Läst 25 juli 2017.