Rådgivning Sjukvård Telefon
Många samtal innehåller egenvårdsråd och råd om förebyggande åtgärder. Sjuksköterskan ställer inte diagnos. Det behövs begränsningar av sjukvårdsrådgivningens verksamhet runt om i landet. Sjukvårdsrådgivningen handlägger mer än fem miljoner samtal, hur skulle sjukvården kunna klara ett så stort antal fysiska möten? Det skulle drastiskt öka belastningen på vårdcentraler, sjukhusmottagningar och akutmottagningar. Det stora antalet samtal visar tydligt att vårdsökande gärna väljer Sjukvårdsrådgivningen som en första instans då de har behov av råd. Det fysiska mötet kan aldrig ersättas av telefonråd. Det är naturligtvis riktigt. Finns det ett behov av en undersökning hos en läkare eller sjuksköterska ska den vårdsökande också erbjudas detta. Genom att telefonrådgivningen finns skapas utrymme för fler möten i vården där det verkligen finns ett sådant behov. Rådgivning på telefon kan inte följas upp på rätt sätt. Kvalitetsuppföljning av verksamheten görs kontinuerligt. Alla samtal spelas in.
Fri juridisk rådgivning
Analys- och bedömningsfasen I analys- och bedömningsfasen är det viktigt att utforska helhet av hälsoproblemet genom att ställa öppna frågor runt symtomen men även frågor runt den vårdsökandes tankar och känslor. Den som ringer in för bedömning och rådgivning har ofta med sig en egen bild av problemet in i samtalet. Den bilden brukar innehålla den vårdsökandes föreställningar, farhågor och förväntningar. Det kan vara tankar om alltifrån det ofarligaste till tankar om livshotande tillstånd som till exempel cancer eller allergichock. Då är det viktigt att ställa öppna frågor om vilka farhågor och föreställningar som finns hos den vårdsökande. Många gånger berättar inte den vårdsökande självmant om sina tankar. Det kan bero på allt ifrån okunskap till att man negligerar sina känslor för att klara av sin egen oro eller skam att erkänna sin rädsla inför sig själv eller någon annan. När den vårdsökande konkret i ord uttrycker oro och rädsla är det viktigt att bemöta det och inte negligera eller avleda dessa känslor i samtalet.
Upplysningstjänst Kontakta oss via telefon eller skriv till oss via våra webbformulär. Privatpersoner Telefon knappval #1 Webbformulär > Öppettider telefon: Måndag, onsdag, torsdag, fredag 9-12 och 13-15. Tisdag 9-12 Yrkesverksamma Telefon knappval #2 Webbformulär > Öppettider telefon: Måndag, onsdag, torsdag, fredag 9-12 och 13-15. Tisdag 9-12 Kontroll av legitimerad personal Telefon knappval #3 Webbformulär > Öppettider telefon: Vardagar 9-11 Webbformuläret kan användas av både yrkesverksamma och privatpersoner. Tillståndsprövning Telefon knappval #5 Webbformulär > Öppettider telefon: Måndag, onsdag, torsdag, fredag 9-12 och 13-15. Tisdag 9-12
Det behöver du till exempel göra innan du tecknar försäkringen och när du har drabbats av en skada. Försäkringsvillkor
Sjukvårdsrådgivningen ger övriga vården viktig avlastning, skriver fyra medicinskt ansvariga läkare. I egenskap av medicinskt ansvariga läkare vill vi kommentera ledaren om sjukvårdsrådgivning i Dagens Medicin nr 20/09. Vi menar bestämt att det går att bedriva sjukvårdsrådgivning per telefon av mycket hög kvalitet. Arbetet med sjukvårdsrådgivning per telefon är svårt. Det krävs kompetenta sjuksköterskor med god erfarenhet av kliniskt arbete i vården, en god förmåga att lyssna, att ställa kompletterande frågor och att analysera samtalet rätt. Arbetsmiljön, välfungerande teknik och tillräcklig bemanning är viktigt liksom fortlöpande kvalitetsuppföljning. Rådgivning per telefon på såväl vårdcentraler, sjukhusmottagningar, jourmottagningar som särskilda sjukvårdsrådgivningar, är en självklar del av modern sjukvård och ett viktigt komplement till fysiska möten. Här är några kommentarer till påståenden i ledaren: Sjukvård på telefon är sekunda vård. Sjukvårdsrådgivningens främsta uppgift är att bedöma vårdbehov, ge råd om vårdnivå och brådskegrad så att rätt vård ges vid rätt tillfälle, sett ur ett medicinskt perspektiv.
Bedömning av hur problemet bör hanteras kan ibland skilja sig från vårdsökandes förväntning. Då är det viktigt att bekräfta den vårdsökandes perspektiv men ändå styra mot det mål som bedöms vara rätt utifrån helheten av problemet. När man ger information och råd är det viktigt att göra den vårdsökande aktiv. Börja med att utforska och använd den vårdsökandes egna kunskaper om problemet för att denna lättare ska kunna ta till sig de råd som ges. Arbetssätt Presentera bedömningen och åtgärd. Använd jag-budskap och bekräfta den vårdsökande "Jag bedömer att... ", "Min bedömning här och nu är att... ". Motiverar åtgärden med stöd av analysens helhetsbild, till exempel "Dina symtom tyder på att du behöver en läkartid utifrån att du har hög feber sedan fyra dagar och svårt att svälja". "Min bedömning är att du kan avvakta, jag hittar inga symtom som tyder på något allvarlig samtidigt som jag hör att du har det besvärligt. Jag kan ge dig lite råd om hur du kan lindra symtomen". Använd den vårdsökandes egen kunskap, till exempel genom att fråga "Vad har du redan gjort?
Att förstå och kunna hantera känslor och föreställningar hos den vårdsökande är viktigt för att uppnå samförstånd och kunna göra rätt bedömning. Man bör också vara medveten om sina egna tankar och känslor under samtalet, för att undvika att styras av hypoteser, fördomar eller rädslor. Utforska hälsoproblemet förutsättningslöst med öppna och slutna frågor. Fråga – lyssna – gör korta sammanfattningar. Utforska den vårdsökandes föreställningar, farhågor och förväntningar. Använd till exempel frågor som "Vad har du för tankar runt dina symtom? ", "Är det något du oroar dig för? ". Kartlägg tidigare sjukdomar, läkemedel, allergier och eventuell pågående behandling. Gör en samlad sammanfattning av hela hälsoproblemets bild. "Nu ska vi se vad vi har kommit fram till". Finns en gemensam bild av problemet? Använd frasen: "Stämmer det här? " Dokumentera samtidigt som du gör en samlad sammanfattning eller sammanfatta först och sätt sen fokus på dokumentationen. "Dröj ett ögonblick, jag behöver dokumentera i journalen".
Daniel Pollack Henrich Wilander Mikael Karlson Lars-Olof Hensjö Daniel Pollack är medicinskt ledningsansvarig vid Sjukvårdsrådgivningen i Västra Götaland. Henrich Wilander är medicinskt ledningsansvarig vid Sjukvårdsrådgivningen i Östergötland. Mikael Karlson är medicinskt ledningsansvarig vid Sjukvårdsrådgivningen i Region Skåne. Lars-Olof Hensjö är medicinsk chef vid Sjukvårdsrådgivningen SVR AB. Läs Per Gunnar Holmgrens svar Nyhetsbrev Missa inga viktiga nyheter. Registrera dig för vårt dagliga nyhetsbrev och få dem direkt i inkorgen.
", "Hur brukar du göra? " Att inte uppnå samförstånd är en vanlig fallgrop och många gånger kan det bero på att den vårdsökandes föreställningar farhågor eller förväntningar inte har synliggjorts under de tidigare faserna. En annan fallgrop är när det ges mer råd än som är relevant eller efterfrågas. Avslutningsfasen Innan samtalet avslutas beskriver man olika symtom som den vårdsökande ska vara observant på. Dessa symtom beskriver förändringar och tillstånd som är mer allvarliga än den aktuella situationen och som ofta kräver en annan åtgärd. I slutet av samtalet upprättas en överenskommelse, att om dessa symtom skulle uppstå eller om ingen förbättring sker så är det den vårdsökandes ansvar att ta ny kontakt med vården. I vissa ärenden behåller sjuksköterskan ansvaret och övervakar den vårdsökandes tillstånd genom att ringa upp på en given tid för att göra en ny bedömning. Vid egenvårdsråd - beskriv symtom som den vårdsökande ska vara observant på. Till exempel "Vid nya symtom, annan förändring eller om det är något som du undrar över ring tillbaka så gör vi en ny bedömning".
läkare och specialist i allmänmedicin. Han disputerade vid Göteborgs universitet på avhandlingen \\Medicinsk rådgivning på... Urban Rosenqvist Urban Rosenqvist, läkare och specialist i endokrinologi. Utnämndes 1995 till professor i hälso- och sjukvårdsforskning vid Uppsala universitet och... Lena Runius Lena Runius är leg. sjuksköterska med vidareutbildning som distriktssköterska. Hon har 20 års erfarenhet av telefonrådgivning från sjukvårdsupplysn... Mayvor Ström Mayvor Ström är en leg. sjuksköterska, barnmorska, folkhälsovetare och doktorand i omvårdnadsforskning. Hon arbetar kliniskt inom gynekologisk vård... Anna Carin Wahlberg Anna Carin Wahlberg är leg. sjuksköterska, och Hon har arbetat som telefonsjuksköterska på SOS Alarm i Stockholm under 1990-talet....
- Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård
- Sjukvård - Strömstad
- Napoleon sjukdom waterloo
- Gratis revisor rådgivning
- Recension: En dag ska jag berätta om mamma (Scen) | SvD
- Rådgivning sjukvård telefon
