- Stefan Lindskog tog debatten i tidningarna i stället för att bara hålla tyst som de flesta justitieråd nog skulle ha gjort förr i tiden. Det är ett nytt synsätt som jag tycker är sympatiskt. Mårten Schultz pekar ut andra områden där han menar att Högsta domstolen blivit mer offensiv. - De har klargjort yttrandefrihetens gränser i flera domar nyligen. Ett exempel är det färska avgörandet om husrannsakan på Aftonbladet. Högsta domstolen sa nej till det. Och passade samtidigt på att ge ännu en känga åt politikerna. Fem av justitieråden, bland dem Stefan Lindskog, skriver att lagstiftningen är otidsenlig när det gäller "det virtuella rummet". "Det är angeläget att lagstiftaren råder bot på detta". Men Mårten Schultz tror det blir svårt. Mycket tyder på att justitiedepartementet inte längre har tid med den sortens arbete. - Förklaringen till att lagstiftaren varit passiv tror jag beror på att man ofta är begravd i anpassning till EU-rätten. EU-rättens krav konsumerar mycket tid på justitiedepartementet.
Stora lagreformer på till exempel civilrättens område är mer eller mindre omöjliga i dag, säger Mårten Schultz. En annan stor del av nya, offensiva HD handlar om mänskliga rättigheter. - Högsta domstolen har tagit på sig ledartröjan vad gäller utvecklingen av individens fri- och rättigheter. Jag tycker att de gör det på ett bra och ansvarsfullt sätt, säger Clarence Crafoord, jurist och chef för Centrum för rättvisa. I den så kallade Lundgren-domen fick en person skadestånd för att det tog åtta år innan han fick en rättegång för ett påstått brott, som han sedan frikändes från. Domen gör att enskilda numera kan hävda kränkningar av rättigheterna i Europakonventionen i våra egna domstolar, och behöver inte gå via Europadomstolen. - Det är den mest spännande rättsutvecklingen vi haft i modern tid. En epokgörande dom, säger Mårten Schultz. Förra året gick Högsta domstolen ett steg längre. Blake Pettersson fick skadestånd för att han felaktigt hade fråntagits sitt svenska medborgarskap, ett brott mot grundlagen.
TV4 Längd: 10:14 2020-04-12 Påsken är en av de viktigaste högtiderna inom kristendomen. Och i dag, på påskdagen, är det ju en glädjens dag för då firar man Jesus återuppståndelse. Vi har med oss skådespelerskan och komikern Pia Johansson för att prata om att gå från mörker till ljus.
- Det är en historisk dom. Det är första gången som en enskild person fick gottgörelse för brott mot svenska regeringsformens fri- och rättighetskapitel. Det var en dynamisk rättstillämpning av Högsta domstolen, som visar att vi har en grundlag för folket och inte bara för politikerna, säger Clarence Crafoord som var Petterssons ombud. Han tycker inte att HD bryter mot några konstitutionella ramar. - Det är bra att vi inte behöver vara beroende av europeiska domstolar för att få ett fullgott skydd för fri- och rättigheter. Att Högsta domstolen utövar mer makt gör att justitieråden blir makthavare på ett annat sätt än tidigare. Justitierådet Göran Lambertz har privat varit mycket aktiv i fallet Sture Bergwall/Thomas Quick. Men det gick snett. - Om han uppfattas som representant för domstolsväsendet och domare så är det här agerandet olyckligt, sa Högsta domstolens ordförande Marianne Lundius när det visade sig att Lambertz bok om Quick/Bergwall innehöll felaktigheter. Tre justitieråd går i pension nästa år, och statliga Domarnämnden klurar just nu på vilka av de åtta som sökt jobbet som ska föreslås för regeringen som utser dem.
Det är redan klart att Stefan Lindskog 1 maj 2016 ersätter nuvarande ordföranden Marianne Lundius som pensioneras liksom justitieråden Lena Moore och Martin Borgeke. Förhandstipsen säger att Petter Asp, professor i straffrätt vid Stockholms universitet, får ett av jobben. Det blir en kraftig föryngring av Högsta domstolen, där genomsnittsåldern är 60 år. Petter Asp, 44, har skrivit boken "Sex och samtycke" och är expert på våldtäktslagstiftning. En annan intressant sökande är Mari Heidenborg, 54, lagman i Solna tingsrätt och medlem i kommissionen som utredde systemfel när det gäller domarna mot Sture Bergwall/Thomas Quick. Hon brinner för bättre mediehantering inom rättsväsendet. Det skulle verkligen behövas på Högsta domstolen. Då kanske denna hemlighetsfulla instans omgiven av mystik och en del rädsla skulle bli lite mer lättillgänglig och begriplig för både allmänheten och medierna.
Riksförbundet narkotikafritt samhälle (RNS) reagerade starkt för två år sen när Högsta domstolen i några viktiga domar ändrade praxis när det gäller straff för grova narkotikabrott. - Det är inte HD som ska bestämma narkotikapolitiken. Det är en politisk uppgift, för riksdag och regering. De gick över gränsen, säger Per Johansson, generalsekreterare för RNS. Dåvarande justitieministern Beatrice Ask gick i taket. I en artikel på Dagens Nyheters debattsida i mars 2013 protesterade hon emot att "Högsta domstolen förändrat straffmätningspraxis på narkotikaområdet så att strafftiderna radikalt har sänkts" fast regeringen gett direktiv om straffskärpningar. De 16 domarna i Högsta domstolen har titeln justitieråd och odlar traditionellt en oåtkomlig, von oben-attityd där allt som behöver sägas finns i deras domar, och där en journalist som använder fel begrepp behandlas som mindre vetande. Men nu hände något oväntat. Dagen efter Beatrice Asks utfall fick hon svar på tal av Stefan Lindskog, justitieråd och ordförande för den så kallade andra avdelningen i Högsta domstolen.
Vad kul att du vill lösa våra korsord Korsorden ingår dessvärre inte i din prenumeration. Det ingår i vårt största prenumerationspaket "Digital" samt för de som prenumererar på papperstidningen. Om du vill lösa korsord och även få tillgång till e-tidningen, då får du ringa till vår kundservice på 031-804 700 och be dem uppgradera din prenumeration till "Digital".
Han skrev att enligt hans uppfattning hade dömandet i narkotikamål spårat ur. Det utdömdes höga straff efter ett tabellverk där bara narkotikans sort och mängd bestämde straffvärdet, inte sammanhanget där brottet begåtts. Det var ett för enkelt sätt att se på saken, tyckte HD. De sänkte straffen för vad de ansåg inte var fullt så svåra brott, till exempel att man köpte till eget missbruk och inte för att sälja vidare. Det ledde till att de genomsnittliga straffen för narkotikabrott sjönk. Och det var på tiden, tyckte justitierådet Lindskog: - Det måste ju vara minst lika viktigt att inte för stränga straff döms ut som att straffen inte blir för milda. Han tyckte att regering och riksdag var de som borde ha ingripit mot vad han menar var ett missförhållande. - Lagstiftaren förhöll sig dock passiv till det orimliga tillstånd som hade kommit att utvecklas på narkotikaområdet. Det fick därför bli Högsta domstolen som gjorde något åt det. Juridikprofessorn Mårten Schultz räknar i en krönika i Svenska Dagbladet upp detta som "en av flera indikationer på en mer offensiv Högsta domstol", som han menar har förändrat samhället på allvar.