Detta kräver ATP men inte en skillnad i koncentrationsnivåer mellan membranets båda sidor. agera kanaler för passiv transport de proteiner som utgör kanaler ger upphov till passager genom membranet där en substans passivt kan röra sig från ett område med hög koncentration till ett med låg koncentration. kommunicera mellan celler de proteiner som har en kolhydrat kopplad till sig vilka kan identifiera olika sorters celler. utöka olika cellers förmåga att hålla fast vid varandra proteiner kan haka fast i varandra för att skapa temporära eller ihållande kopplingar. bidra till enzymatisk aktivitet enzymer i membranen kan katalysera reaktioner, och när dessa utgör en rad av metaboliska reaktioner uppstår en metabolisk passage. agera som hormonbindande områden en del proteiner har specifika former som passar specifika hormoner vilket gör att ett meddelande vidarebefordras in i cellen. Se även [ redigera | redigera wikitext] Transmembranprotein Referenser [ redigera | redigera wikitext] ^ Damon, Alan; McGonegal, Randy; Tosto, Patricia; Ward, William (2007).
Peroxiredoxiner är enzymer som motverkar skador på flera sätt. - Vi och andra har nyligen visat att minskat kaloriintag bromsar åldrandet i jästceller, flugor och maskar genom att stimulera peroxiredoxiners aktivitet. Detta är intressant eftersom man genom att minska antalet kalorier (minska mängden socker och proteiner) har lyckats få många olika organismer (från jäst till apor) att leva betydligt längre än förväntat. Man vet dock fortfarande förhållandevis lite om hur detta sker, säger Mikael Molin, forskare vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet. Genom att forskarna nu visar att endast en liten ökning i mängden peroxiredoxin avsevärt förlänger jästens liv, har de ytterligare knutit peroxiredoxins roll till åldrandet. Ett enzym som påverkar åldrandet Resultaten som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell visar att peroxiredoxin (PrxI) är en del av ett maskineri som har som uppgift att motverka uppkomsten av proteinaggregat när nivåerna av den skadliga oxidanten väteperoxid ökar i cellerna.
Och dessutom har liten spridningsförmåga. Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) delas in i F-, L- och R- verksamhet beroende på risker. De olika verksamheterna har olika krav på tillstånd och anmälan. Dessa regleras av förordningen (2000:271) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer. F-verksamhet är innesluten användning av GMM med försumbar eller ingen risk för människors hälsa eller miljön. Verksamheten ska vara anmäld, men ny användning inom verksamheten behöver inte anmälas. L-verksamhet är innesluten användning av GMM med låg risk för skador på människa eller miljö. Verksamheten måste vara anmäld, liksom varje ny användning i verksamheter som tidigare har anmälts. R-verksamhet är innesluten användning av GMM med måttlig eller hög risk för människors hälsa och miljön. Verksamheten måste ha tillstånd, liksom varje ny användning i verksamheter som tidigare fått tillstånd.
Mer om innesluten användning Enligt miljöbalken innebär innesluten användning en verksamhet där någon: " modifierar organismer genetiskt eller odlar, förvarar, transporterar, destruerar, gör sig kvitt eller på annat sätt hanterar sådana genetiskt modifierade organismer och använder specifika inneslutningsåtgärder för att begränsa dessa organismers kontakt med allmänheten och miljön och åstadkomma en hög grad av säkerhet för allmänheten och miljön " De specifika inneslutningsåtgärderna kan vara fysiska hinder eller en kombination av fysiska hinder och andra hinder. Exempel på innesluten användning är odling av mikroorganismer i tättslutande kärl, försöksdjur för framställning av läkemedel och odling av växter i växthus. Det ställs höga krav på lokaler och arbetsrutiner för GMO. I synnerhet de som bedöms utgöra en stor (eller okänd) risk för människors hälsa eller miljön. Men också för GMO som har stor spridningsförmåga. Enklare lokaler kan vara tillräckliga för GMO. Om de bedöms utgöra en liten risk för människors hälsa och miljön.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om innesluten användning av GMM preciseras kraven för GMM-verksamhet. Där beskrivs vilka uppgifter som ska lämnas vid anmälan eller tillståndsansökan. I föreskrifterna ställs krav på dokumentation av utredning och bedömning. Utredningen och bedömningen ska ta hänsyn till både hälso- och miljörisker. Där finns också krav på skyddsåtgärder. Innesluten användning av genetiskt modifierade organismer (GMO) Bestämmelser om innesluten användning av andra genetiskt modifierade organismer än mikroorganismer finns i: Jordbruksverkets föreskrifter ( SJVFS 2003:28) och ( SJVFS 2009:89) Havs- vattenmyndighetens föreskrift ( FIFS 2004:2) Alla som använder genetiskt modifierade landlevande växter eller djur inneslutet (till exempel i växthus, djurhus eller motsvarande) ska ansöka om tillstånd. Man ska sedan anmäla den inneslutna användningen till Jordbruksverket. För vattenlevande organismer gäller motsvarande regler men då anmäler man till Havs- vattenmyndigheten. (uppdaterad 2017-11-14)