Åldersgränsen har ifrågasatts, bland annat av Statens medicinsk-etiska råd (Smer) som anser att gränsen är för lågt satt. Enligt Smer finns ingen generellt hög risk med att bli gravid som äldre. Även Rodriguez-Wallberg anser att det är viktigt att utgå ifrån individen när det handlar om riskerna med en graviditet. – En kvinna i 45-årsåldern kan förstås vara väldigt frisk och då finns det förutsättningar för att det ska gå bra, säger hon. Rekommenderar För Wesström och hennes dåvarande partner dröjde det en tid från det att de hade bestämt sig till dess att hon fick beskedet att hon var gravid. De fick viss hjälp från sjukvården. – Det tog ju ett tag, det är inte gjort i en handvändning när man är så pass gammal. Man är ju inte så fertil längre i den åldern, säger hon. Nu har det hunnit gå sju år sedan Dante föddes och Wesström säger att det på det stora hela har varit en fantastisk tid. Hon pekar också på att det finns många fördelar med att vara äldre när man får barn. – Det är något som jag kan rekommendera.
Ofta har man ett mer välordnat liv och bättre ekonomi när man blir äldre. Sedan tror jag att det är extra viktigt att ha ett nätverk runtomkring sig. "Tråkigt faktum" Den enda egentliga nackdelen som Ulrika Wesström nämner är att hennes son rent statistiskt inte kommer att få behålla sin mamma lika länge som om hon hade varit i 20-årsåldern. – Det är ju ett tråkigt faktum, men det är inte mycket att göra åt och jag hoppas att jag ska hålla länge till. Hade jag varit alldeles ensam så kanske det inte hade varit så bra. Men det finns ett stort familjenätverk omkring honom på bägge sidor. Publicerad: 05 augusti 2018 kl. 25
Antalet kvinnor som föder barn efter fyllda 40 år skjuter i höjden. Och snittåldern på förstföderskor i Sverige är nu den högsta någonsin. Männen följer i samma spår. Svenska barn får alltså allt äldre föräldrar. Hur det är att vara äldre förälder, och hur det är att ha "gamla" föräldrar när man är liten. Det ska Idagsidan nya serie Sistaminutenföräldrar handla om. **Förstföderskor i Stockholms stad** Medelålder för förstföderskor i Stockholms församlingar 2003. Församlingarna i innerstaden är sammanslagna till stadsdelar. Högst medelålder har förstföderskorna i Hedvig Eleonora församling på Östermalm, 32, 2 år. Höggravida mammor som måste ta fram läsglasögonen för att se det finstilta på kosttillskottet är inte längre så ovanligt. I dagisentrén gäller det att nogsamt ta reda på familjeförhållanden, innan man säger något vänligt till "farfar" som hämtar "barnbarnet" – det kan vara pappan. Medelåldern för förstföderskor i Sverige har sannolikt aldrig varit så hög som nu, i varje fall inte sedan statistik började föras på 1900-talet.
Har du frågor om statistiken?
Medelåldern i Sverige är 31, 7 respektive 29, 4 år. Så gamla är de nyblivna föräldrarna i din kommun Tabellen visar hur gamla mammorna och papporna i din kommun är när de får sitt första barn. Källa: Demografirapporten, Region Stockholm Får barn allt senare De senaste 15 åren har åldern för att bli förälder för första gången varit relativt konstant. För kvinnornas del har de allra flesta i landet blivit mamma vid 29 års ålder. Men nu verkar det som om det konstanta mönstret bytt färg och nyblivna föräldrar tenderar att bli äldre för varje år som går. 27 december 2019, kl. 04:50
Av: TT Publicerad: 05 augusti 2018 kl. 12. 25 Foto: Pär Fredin/TT Ulrika Wesström med sin son Dante. Ulrika Wesström var 49 år när hon fick sin son. Foto: Pär Fredin/TT "Det är något som jag kan rekommendera" säger Ulrika Wesström, som var 49 år när hon fick sitt tredje barn. Det blir allt vanligare att kvinnor föder barn högre upp i åldrarna. – Jag var i en ny relation, han hade inga barn och ville jättegärna ha det. Jag tyckte först att det var lite sent, men sedan kom jag fram till att det var en utmärkt idé. Sonen Dante är Ulrika Wesströms tredje barn och hon tycker inte att den senaste graviditeten skiljde sig nämnvärt från de två första. – Klart att jag var orolig, men det är man ju alltid som gravid. Jag var fruktansvärt trött den sista tiden, men i femte månaden var vi på segelsemester i Kroatien och det var inga problem. Allt äldre Snittåldern för en förstföderska har gått stadigt uppåt i Sverige de senaste decennierna. 1973 födde en kvinna i genomsnitt sitt första barn när hon var 24 år, 2016 låg samma siffra på drygt 29 år, enligt Statistiska centralbyrån.
Men sedan ungefär 2004 har det inte hänt speciellt mycket, säger Johan Tollebrant som är demograf på SCB. Snittålder för första barnet Enligt statistiken är det flera års skillnad mellan de kommuner i Sverige som har högst och lägst ålder på förstföderskor. I Stockholm och i huvudstadens mer välbärgade kranskommuner föder kvinnor i snitt sitt första barn när de närmar sig 32 års ålder medan kvinnor i exempelvis Filipstad, Vingåker, Tranås och Lindesberg i snitt blir mammor för första gången när de just passerat 25. Enligt Tollebrant beror skillnaderna till stor del på kvinnornas utbildningsnivå. – En kommun som ligger i en utflyttningsbygd har ofta lägre ålder på förstföderskor. Det är för att de som bor kvar är de som inte åker i väg och pluggar på universitet. De får ofta barn tidigare, eftersom de är etablerade på arbetsmarknaden redan när de är drygt 20 år och kanske har ett fast jobb, säger Johan Tollebrant. LÄS OCKSÅ: Studie: Äldre mammor har lyckligare barn Tätare barn I Sverige har man hittills inte sett några negativa konsekvenser på befolkningsmängden av att många kvinnor under 2000-talet påbörjat sitt barnafödande relativ sent i livet.
På 1800-talet var det vanligare med mammor som födde barn efter 40. Arkivbild: Mostphotos Trodde du att äldre mammor var ett nytt fenomen. Fel. På 1800-talet var det tre gånger så vanligt att kvinnor över 40 år födde barn. Det visar jämförelser av data över barnafödandet i Sverige som Statistiska centralbyrån har gjort. Under de senaste 30 åren har det blivit allt vanligare att kvinnor över 40 år föder barn. Under 2011 representerade de fyra procent av alla barnaföderskor. Men på 1800-talet var faktiskt mer än var tionde föderska över 40 åt, tolv procent. Födde fler barn Statistiken visar att det var nästan tio gånger vanligare att 40-44-åriga kvinnor fick barn i början på 1870-talet. Bland 1800-talets 45-49-åriga kvinnor var det 20 gånger vanligare. Såväl barnafödandet som mödrarnas åldrar vid födandet var högt ända fram till 1880-talet, då industrialiseringen tog vid. På den tiden föddes i genomsnitt 4, 5 barn per kvinna. Sedan sjönk det successivt ner till 1, 7 barn på 1930-talet. Det var i de äldre åldrarna som antalet födslar minskade mest.
Bildkälla: Eurostat Glöm inte att ladda ner vår app för att få full koll på de senaste nyheterna. Finns på Google Play och App Store.