Överkänsligheten för sulfiter är dock kraftigt överdriven, bland annat av yvigt beskäggade individer som livnär sig på försäljning av ekovin. Däremot kan för mycket svavel påverka vinets doft negativt och är ofta ett tecken på slarvig skörd och vinmakning. Inom EU får ekologiska rödviner innehålla maximalt 100 mg sulfiter per liter, vanliga viner får innehålla 50 milligram mer. Ekologiska vita (och roséviner) får innehålla 150 mg per liter, vanliga får innehålla 50 milligram extra. Vad är skillnaden på ekologiskt vin och omärkt vin? Den nuvarande standarden för druvodling etablerades först efter andra världskriget. Efterkrigstidens vinbönder hade fokus på feta skördar, det var en period då bara de tätaste av industribossar och adel var intresserade av att betala för kvalitetsvin. Denna standard kallas ofta för "konventionell odling" i vinbranschen och är bland större vinproducenter fortfarande långt mer populär än ekologisk odling. Under 1960- och 1970-talen slog de kemiska bekämpningsmedlen mot skadedjur och ogräs igenom inom jordbruket.
En vanlig märkningen för ekologisk mat i Sverige är KRAV-märkning. Denna innefattar också vissa grundläggande sociala krav såsom förbud för barnarbete med mera. KRAV:s regler är ofta striktare än vissa nationella certifieringar inom EU. På Systembolaget gäller följande för att ett vin ska märkas ut i hyllan med Systembolagets gröna ekologiskt-märke: Det måste ha en certifiering från en oberoende organisation som kontrollerar att vinet uppfyller EU:s regler för ekologisk odling och ekologiskt vin (EU-förordning 203/2012). För att få detta ska druvorna vara ekologiskt odlade, utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel samt från och med viner från 2012 och senare finns det 45 tillåtna tillsatser och processhjälpmedel att jämföra med 63 vid konventionell vinproduktion. Gränsvärdet för hur mycket svaveldioxid som får används som konserveringsmedel är också lägre; 100 mg istället för 150 mg för rött vin och 150 mg i vitt och rosévin jämfört med 200 mg i konventionella viner. Systembolaget godkänner med andra ord flera olika certifieringar.
Hur mycket kaffe dricker vi i Sverige? Vi fikar mycket i Sverige. Svenskarna är faktiskt ett av världens mest kaffedrickande folk, vi dricker cirka 1000 koppar per person varje år. Även om vi bara är en promille av världens befolkning så dricker vi en procent av det kaffe som produceras. Hur mycket av kaffet vi köper är ekologiskt? Bara 7 av 100 väljer ekologiskt kaffe i butiken. Försäljningen av ekokaffe har ökat under de senaste åren och KRAV-märkt kaffe var en av försäljningsraketerna under 2014 då det ökade med 32 procent. Nära 90 procent av det ekologiska kaffet dricks i Europa och USA. Var odlas kaffet som jag dricker? Om du dricker ett oekologiskt kaffe är det troligt att det kommer från Brasilien som är världens största kaffeproducent. Tillsammans med Vietnam står Brasilien för mer än hälften av världens produktion. Etiopien och Peru producerar också mycket kaffe. Läs reportage från Brasilien: Störst på kaffe – världsmästare på besprutning Etiopien är det sjätte största producentlandet.
Carbon footprints är ett av de sätt som används för att certifiera detta. Certifieringar görs bland annat utifrån vilka förpackningar man använder, mängden kväveoxid (N 2 O) i vingårdarna, elförbrukning, hur man transportera vinet och mängden CO 2 utsläpp med mera. Vingård som skördats med maskin. Med sustainability (hållbarhet) menar man en rad metoder som inte bara är miljövänliga utan också ekonomiskt hållbara och socialt ansvarstagande. Detta rör såväl odlingarna, produktionsledet som energiförbrukning och vatten samt användning av förnybara resurser med mera. Här finns ett antal olika certifieringar. Fairtrade (Rättvisemärkt) är en oberoende produktmärkning för odlare och anställda rörande arbets- och levnadsvillkor. Man tittar bland annat på att odlare och anställda får bra ekonomiska villkor, genom kriterier för högre löner och ett minimipris som överstiger produktionskostnaden.
Då kostar det miljö att inte ge djuren syntetiska foder, sa Christel Cederberg. Svensk köttkonsumtion har stadigt ökat, från 16-17 kilo per person 1990 till 26 kilo kött i dag. Någon fix lösning på problemet finns inte. Man kan inte stänga in djuren och därmed begränsa utsläpp av ammoniak och metan. – Tänk också på djurens välfärd. Det är ett etiskt problem. Djur på ekologiska gårdar har det bättre, tyckte Axel Mie. Diskussionen avrundades med att konstatera att trots den hotande matbristen har intresset för mat aldrig varit så stort som nu. För att möta utmaningarna behövs nya produktiva metoder. Artikeln publicerades söndag den 10 mars 2013
Stallgödsel och minskad jordbearbetning är viktigt för daggmaskar Dagens kunskapsläge visar att ekologisk produktion kan ha positiva effekter på daggmaskar, men att andra faktorer som till exempel gröda, växtföljd, typ av gödsling (organisk eller mineralisk), jordbearbetning och markförhållanden ofta har större påverkan än produktionsformen i sig. Det finns få studier över mångfalden av daggmaskarter och hur de påverkas av konventionellt och ekologiskt lantbruk. De studier som finns undersöker framförallt antalet daggmaskar och den totala biomassan. Det finns dock studier i långliggande försök som visar på fler arter av daggmaskar i ekologiska växtföljder jämfört med konventionella [Ref 13] [Ref 14]. Vissa odlingsåtgärder som intensiv mekanisk jordbearbetning, stör daggmaskarna och de är därför färre i åkermark jämfört med gräsmarker eller permanenta beten [Ref 15]. Tillförsel av organiskt material i form av växtmaterial från skörderester, gröngödslingsgrödor och stallgödsel motverkar den negativa effekten av exempelvis intensiv jordbearbetning och ensidig odling och kan bidra till att behålla och återställa ursprungliga populationer av daggmaskar [Ref 16].
Enligt branschens insiders, får nymånen sedimentet att "puffas upp". Ekologiska och Biodynamiska Viner är Olika Vid första anblick när någon köper vin tror denne säkert att det finns mycket få skillnader mellan ekologiska och biodynamiska viner. De druvor som används för att göra dessa viner produceras båda ekologiskt, så i viss mån liknar de varandra, men samtidigt är det de subtila men ändå viktiga skillnaderna mellan dessa viner som är märkta med orden "framställd av organiska druvor", "Ekologisk" eller "Biodynamisk". Tre Grundnivåer av Ekologiskt Vin Tillverkade av Ekologiska druvor: Detta anger att du köper vin som producerats med minst 70% ekologiska druvor. Resten av de druvor som använts för att göra denna typ av vin kan vara från vilken källa som helst, så notera att dessa viner kan innehålla halter av svaveldioxid. Ekologiskt vin: För att kunna kvalificeras som ett ekologiskt vin, måste det tillverkas med inte mindre än 95% certifierade ekologiska druvor. Dessa viner kan ha så mycket som 100 ppm svaveldioxid i sig.
* EU-ekologiskt säger att slaktmetoderna skall vara så snabba och fria från smärta som möjligt. Enligt Krav-reglerna skall djuren inte heller behöva se när andra djur slaktas. * EU-ekologiskt har inte regler för vilka tillsatser som får användas i animaliska ekolivsmedel, men det har Krav. Till exempel tillåts en viss mängd nitrit enligt EU:s ekologiska regler men inte enligt Krav. Nitrit används för att ge produkter en röd färg och för att förlänga hållbarheten. Krav menar att nitriter kan omvandlas till nitrosaminer i våra magar och dessa diskuteras kunna vara cancerframkallande. * Krav tillåter ingen typ av konstgödsel. Eu-ekologiskt godkänner inte lättlösliga mineralgödsel. * Guano/chilisalpeter, kaliumsalt och svavel är tillåtet i konstgödsel enligt EU-ekologiska märkningen, men inte enligt Krav. * EU-ekologiskt, men inte Krav, tillåter användning av svavelkalk för att bekämpa skorv i äpplen. * I svensk produktion får Krav-märkta livsmedel inte ha odlats för nära en starkt trafikerad väg.
Du kommer att finna att du man köper vin, kanske du inte ser "Ekologisk" någonstans på etiketten. I Kalifornien ansvarar the California Certified Organic Farmers group för att certifiera de allra flesta vingårdarna; de har inga krav angående placerandet av logotyper på etiketterna som anger att deras viner har certifierats. Samtidigt intygar Kaliforniens Sustainable Winegrowing Alliance viner som inte är helt fria från och som sådana medlemmar av denna grupp tillåts inte att märka sina viner som ekologiska. När det kommer till biodynamiska viner, finns det en världsomfattande organisation vid namn Demeter International som överser produktionsstandarder och inkluderar många av de ledande vingårdarna, de flesta av dem i Kalifornien. De flesta medlemmarna i denna prestigefyllda grupp är stolta över att märka sina viner Biodynamiskt eftersom riktlinjerna för att framställa dem är extremt strikta. Är dessa viner värda priset? När du köper vin i din lokala vinbutik eller på nätet, kommer du att finna att både ekologiska och biodynamiska viner tenderar att vara dyrare.